Skatter från mp3-biblioteket

Vi var broke när jag växte upp så jag missade jag hela CD-walkman-vågen under mellan- och högstadiet. Jag hade istället min brorsas gamla bandspelare och mitt bärbara musiklyssnande bestod av kassetter med låtar jag spelat in från radio eller någon av mina skivor.

Det var först på min student 2005 som jag fick min första mp3-spelare. Det var en spartansk variant, kan inte tänka mig att minnet bestod av mer än 100MB, för det fick plats ungefär 24 låtar på den. Långt ifrån iPoden med sina tusentals spår, och det blev därför sjukt viktigt att noggrant välja ut varje låt.

I takt med att jag sommar- eller extrajobbade ihop lite pengar kunde jag långsamt uppgradera min spelare, och för varje ny version utökade mitt mp3-bibliotek.

Sen streamifierades allt. Det har så klart gjort under för mitt lyssnande och fått mig att upptäcka musik jag aldrig annars hade hittat. Men det har också gett mitt mp3-bibliotek ett annat typ av värde. För medan en del musik bara kan höras exklusivt på en specifik plattform jag inte har (hej Jay-Z och Dr. Dre), är annan musik spårlöst försvunnen. Jag är inte tillräckligt intresserad av musikbranschpolitik för att grotta ned mig i varför vissa album och mixtapes helt enkelt inte finns på streamingtjänster, men det finns några klassiker som lyser med sin frånvaro och som jag är glad att jag har hemma på datorn.

Här är fyra såna favoriter:

Ghostface Killah & Trife Da God – Put it on the Line

Fortfarande inne i min mest intensiva Wu-Tang-period specialbeställde jag den här skivan från någon amerikansk onlinebutik 2005. Den släpptes på Ghostfaces eget skivbolag och är ett samarbete med hans protegé Trife Da God, som på mitten av nollnolltalet visade sjuk potential (som han sen tyvärr aldrig nådde upp i). Det här albumet är ett av förra decenniets mest underskattade.

Bästa låtar: Fire, War, The Watch & Hustle Hard.

AZ – The Memphis Sessions

Apropå underskattade är AZ kanske den mest förbisedda rapparen någonsin. Från hans första versNas “Illmatic” och hans bortglömda (men ändå klassiska) debut till hans under-radarn-släpp på mitten av nollnolltalet höll han förvånansvärt hög klass mellan 1994 och 2007. “The Memphis Sessions” är ett mixtape från 2007 som tar några av hans bästa verser och lägger dem över Al Green-samplande beats. Osäker på om det ens finns en komplett version på YouTube, och det är en skam att inte fler har hört den här.

Bästa låtar: Get High, Make Me & The Format.

GZA vs. DJ. Muggz – Grandmasters

Cypress Hills DJ. Muggz och Wu-Tang Clans GZA linkade upp på det här albumet som jag hittade i den lilla skivbutiken vid Mosebacke här i Stockholm 2005. Innehåller ”Queen’s Gambit”, en av de låtar jag lyssnade mest på det året, och är antagligen GZA:s näst bästa album efter ”Liquid Swords”. Platsar definitivt på grimey höst-listan.

 Bästa låtar: Queen’s Gambit, Exploitation of Mistakes & Unstoppable Threats.

Fabolous – The S.O.U.L. Tape 2

2011 släppte Fabolous ”The S.O.U.L. Tape” – ett mixtape där han påminde om att han kunde göra mer än bara singlar. Året efter släppte han uppföljaren, som jag tycker är ännu bättre. Minns att det var en av få skivor jag hade med mig när jag var på Kap Verde utan wi-fi i slutet av 2012, och som jag därför lyssnade sönder.

Bästa låtar: We Get High, For The Love, Louis Vuitton  & I Want You Back.

MusikAmatComment